Ett vitt vitrinskåp

Sen jag såg detta fina vita vitrinskåp på Ikea har jag haft tankarna på att köpa det. Men någonstans inom mig har jag inte känt mig tillräckligt vuxen för att ha ett vitrinskåp då det för mig är förknippat med att samla på porslin och serviser. Men vartefter åren går så kommer det där ikapp en och nu sitter jag här, 33 år gammal och tänker på porslin och serviser och vad fint det är med olika koppar och uppläggningsfat. (Vuxenpoäng på det va?).







Bilden är lånad från Ikea.se

 Så när detta skåp var utlagt på min nya favoritsida, gratis, så såg jag direkt att det där minsann kunde det ju bli nåt utav. Beordrade min man att åka och hämta det, och turligt nog lyssnade han på mig. Han börjar bli lite trött på mig och mitt samlande av gamla saker och sätter sig allt oftare emot att jag tar med sakerna hem, vilket egentligen är lite, men bara lite, bra för när skulle jag hinna göra klart allt?!

Sen var det en tripp till färg affären som gällde och en himla massa timmar av tvättande, slipande och målande.

 Men fint blev det, och ganska likt skåpet som jag ville ha från början.

 Svarta knoppar från Ikea.

 Nu återstår det bara att hitta all det där fina porslinet som ska förvaras i detta skåp. Just nu är det tomt förutom i underskåpet där sönerna har ockuperat som leksaksförvaring/lekplats. Det ligger bilar, bollar och ibland en och annan son därinne.

Alla dessa timmar och 600kr för färg kostnader senare så tycker jag att mitt skåp är finare än Ikeas. Mitt skåp är just det, mitt, som jag har lagt ner tid och kraft på.

Ännu mer tröjor

När trikåskåpet ändå stod öppet och mönsterbitarna låg framme så var det bara att fortsätta på temat tröjor.

Jag finner någon slags njutning i att se att mina gamla trikåtyger minskar i mängd. Vet inte om det kan ha att göra med att det då blir lättare att förklara för sambon varför jag behöver köpa mera tyg. Det är inte så lätt att förklara när skåpet knapp går att stänga. Men än är det en bit kvar tills att det syns att det minskar, men känslan finns där.

Fortsätter med lite syskonmatchande tröjor och mer färgglada tröjor än de här två får man leta efter. alla fyra grundfärger finns med och ja, jag tycker nog också att det blev lite för mycket. Men mina barn gillar de och de är ju de som ska ha de på sig så då får det vara så.

 Det här velourtyget med bilarna på köpte jag för över ett år sedan med syftet att göra en jumpsuit till lillkillen, men tyget har legat helt orört sen jag fick det. Och istället för en jumpsuit till lillkillen blev det en tröja till storebror. Men armbågslappar i rött.

 Och lillkillen fick istället en velourtröja med stjärnor och armbågslappar i orange.

 Och efter mitt förra inlägg om mina molntröjor damp det ned en beställning på en turkos/blå molntröja.

Höstmörkret är verkligen inget ljus att fotografera i.. Färgerna blir konstiga och till på köpet tog jag dessa bilder med pocketkameran. Men ni får stå ut.

Nu ska Sambon och jag iväg och sova en natt på hotell inne i stan. Lillkillen har fått för sig att vakna kl 04 varje natt och vela gå upp. Efter en månad har man extremt trötta föräldrar som nu äntligen ska få sova ostört en hel natt och sen få äta god hotellfrukost på det. 

Trevlig helg!